Första inlägget

Det är inte helt lätt att vara skidåkare i Trondheim just nu. Snön har lyst med sin frånvaro sedan mitten av december och i nästan hela stan är det barmark. Julens värmebölja som följdes av en kallare januaristart har dock gjort att "løypena" på Bymarka fått en fin grund. Att skidåkning i princip är som en religion i Norge märker man tydligt när man ser alla som hjälps åt för att hålla spåren i schack. Nästan dagligen står barn, vuxna och pensionärer med spade och skyffel i högsta hugg och lyfter in snö i spåren, något som givetvis uppskattas oerhört mycket av oss som helst av allt bara vill åka skidor. Tack vare dessa entusiaster kan sådana som vi få till riktigt fina träningspass.

Av Bymarkas normalt 300km skidspår är i dagsläget tre slingor öppna: 3, 5 och 7km. Här har vi härjat runt x antal gånger nästan dagligen, samma rundor oavsett om det är intervaller, hurtighetspass eller långpass som står på schemat. Det är trots allt lyxigt att kunna åka skidor.

Spåren på Bymarka är enormt kuperade. När vi flyttade hit i december 2012 blev jag omåkt av ALLA norrmän. Minns en dag att en gubbe som flög förbi mig i en brant uppförsbacke plötsligt utbröt "du må tenk på tyngdoverforinga'". Minns även hur jag med maxpuls borrade ner huvudet i backen och tänkte att jag ska bannemig lära mig det där med tyngdöverföring.  Men det var inte helt lätt, som skånsk skidåkare hade man ju inte gjort annat än stakat, vi har liksom inga backar där nere. Så fort jag mötte en uppförsbacke och därmed inte orkade staka så blev det saxning... MEN sedan dess har jag tränat, tränat och åter tränat. Idag klarar jag av att staka cirka 5km av 7km slingan, resten diagonalar jag utan problem. Önskar att jag kunde träffa den där norska gubben igen och säga "du kolla här, jag har lärt mig tyngdöverföring". Men det spelar egentligen ingen roll, det räcker med att jag vet att träningen utvecklar mig. Inte från dag till dag men över tid, över veckor, månader och år, då är det otroligt vilka framsteg man tar och det är just detta som driver mig framåt.

Sa jag förresten att jag älskar att åka skidor?

/Louise