Mot Östersund och Jämtkraft Ski Marathon

Imorgon efter jobb lämnar vi Norges vindar, bränder och barmark mot ett förhoppningsvis vintervitt Östersund. Oscar står just nu ute i boden och vallar, vet inte riktigt vad han lägger på men det blir nog bra. Jag packar och testar min nya tävlingsdräkt. Den är inte särskilt diskret men är man Helsingborgare så är man. På lördag ska vi åka Jämtkraft Skimarathon. En väldigt sen säsongspremiär pga den snöfattiga vintern. Det ska bli grymt kul, vi är taggade till tänderna!

Jag fick plats i nya tävlingsdräkten!

Börjat kolhydratladda

/Louise

Summering av träningslägret i Bruksvallarna

Då var det årliga träningslägret i Bruksvallarna slut för vår del. Vi har haft 4 härliga dagar med fin skidåkning och temperaturer som varierade från -9 till - 33grader. Det var verkligen roligt att träffa alla klubbkamrater från IFK Helsingborg igen. Även kul att vi har har lyckats värva våra kära vänner Emma&Henry till klubben som också var med på resan.

Efter torsdagens bilresa var jag riktigt pigg och kände att jag ville trycka på lite i åkningen. Första passet blev därför ett tröskelpass med 3x10min drag uppför Mittåkläppen. Oscar körde lugnare distans så i vilan vände jag för att möta upp honom. Väl uppe njöt vi lite extra av den fina utsikten, tog ett varv runt Djupadalslingan innan det bar nerför igen.

Snötäckta fjällbjörkar

Fredag var kallast av alla dagar och för att inte förstöra luftvägarna fullkomligt gick vi och köpte oss vars en Airtrim. Denna andningsmask ska tydligen klara av att värma upp luft från -30 till +10grader, en ganska stor skillnad för luftvägarna. Oscar tyckte att den var fungerade bra men jag hade lite problem med att få den att sitta på plats, tyckte mest att den gled ner och så upplevde jag även att jag snorade ovanligt mycket med den... Men men, det kanske är en vanesak. På grund av kylan blev fredagen något lugnare än övriga dagar; 2h teknik och 2h distans.

Airtrim

När vi vaknade på lördagen och såg att det var 20grader varmare (alltså bara -13grader) blev vi överlyckliga. Efter frukost var vi 5 st som gav oss upp mot Mittåkläppen igen. Jag och vår vän Henry upptäckte dock att vi knappt hade något fäste så var det bara att vända tillbaka och kladda på lite mer. Sen blev det en hård jakt uppför fjället för att komma ifatt de andra. Oscar som inte bara stakade hela vägen uppför Mittåkläppen på sina skateskidor agerade även spårmaskin då spåren var helt igenblåsta. Han har verkligen blivit en enormt stark stakare på sistone och alla var grymt imponerade.

På eftermiddagen höll vi i ett långpass för mellangruppen och de mer erfarna åkararna. Här tog vi rullskidbanan mot Klinken och Transitspåret tillbaka, en runda på ca 30km. För att kompensera det låga tempot körde jag styrkestakning bredvid spåret. Det kändes bra, trots att pulsen var låg blev jag riktigt trött i stakmusklerna mot slutet. Kul att köra bredvid och snacka med klubbkompisarna under färden.

Helgen avslutades på bästa sätt med långpass i strålande sol till Funäsdalen på söndagen. Knappt 4 mil ren njutning tillsammans med Oscar, Johan, Kim, Göran och Henry.
Fint som snus!

Johan och Kim i Funäsdalen

Bild av Ramio Hiltunen

Suma summarum:

Torsdag
Em: 2:10h klassisk inkl 3x10min tröskel A2/A3
Fredag
Fm: 2h klassisk teknik A1
Em: 2:20 klassisk distans A1
Lördag
Fm: 2:15 klassisk distans A1 inkl. 30min A2
Em: 2:45 styrkestakning A1
Söndag
3:10 Långpass A1

/Louise

Premiär som tekniktränare

I fredags gjorde Oscar och jag premiär som tekniktränare på IFK Helsingborgs träningsläger. Vi hade vars en grupp på ca 7 personer, nivån på grupperna var ganska varierande, en del hade aldrig stått på skidor medan andra hade åkt mer. Vi gick grundligt genom de olika teknikerna; diagonal, stakning och stakning med frånskjut. Det visades sig att många hade stakat flitigt på rullskidor för detta alla klart bäst på därför valde vi att lägga mest krut på diagonalåkningen. Vi upplevde båda att balansen är det svåra för många som kom på snö för första gången. I diagonalåkningen är tyngdöverföring A och O så vi körde en hel del övningar både med och utan stavar för att hitta timingen och för att våga lägga över vikten på en skida. Teknikövningarna var väldigt nyttiga även för Oscar och mig, för varje gång vi skulle visa någonting fick man ju anstränga sig lite extra så att det skulle se proffsigt ut :)

Fredagsmorgon -32grader

Snabbvallning a la Oscar

Fina spår vid stadion

På plats i Bruksvallarna

Idag satte vi oss i bilen mot Bruksvallarna och Bruksvallslidens fjällhotell. Det är dags för IFK Helsingborgs årliga träningssamling. Vi var här själva v49 och då regnade det. Idag möts vi av minus 27 grader och sol. Gnistrande härligt vinterväder helt enkelt!

Resten av klubben dyker upp först imorgon bitti så vi passade på att lägga stenhårt grönt paraffin  och köra en vända upp till Mittåkläppen. Jag var lite seg efter bilresan från Trondheim och tog det lugnt men Louise var i bra form och ångade på. 

Ett tips till alla frusna är att köpa kemiska värmekuddar som säljs i tvåpack. Självhäftas fast på strumpan innan man stoppar ner foten i skon - jätteskönt!

Nu sitter jag i stugan, skriver detta och lyssnar på debatt mellan Ann Heberlein och Marcus Birro gällande vem som är mest kristen. Jag dricker vin och känner mig väldigt nära någon form av högre makt - kanske vinter- och snöguden?

1h 39min A1/A2 Temp minus 27 grader

/Oscar

Mot Bruksvallarna

Tidigt på torsdag kör vi mot Bruksvallarna för att möta upp till vår klubbs årliga träningsläger. Två fullpackade bussar med IFK Helsingborgare anländer till frukost på fredag. Vi tjuvstartar alltså lite så att vi kan vara på plats när alla kommer. På torsdag hoppas vi få till ett fint distanspass, kanske upp mot vackra Mittåkläppen.

Det är en hyfsat lång stigning upp hit men när man väl är uppe är det så värt det ;)

/Louise

Andra inlägget

En skön helg! Så vill jag sammanfatta denna lördag och söndag. Vi tar det i kronologisk ordning;

Lördag
Efter en god skål havregrynsgröt med blåbär (blåbär kostar ca 6kr för 400gr här i Norge - vi är blå om läpparna mest hela dagarna) körde vi de 500 höjdmetrarna upp till Bymarka och Storsvingens parkering. Körde lugn kuperad distans idag och för min del blev det fokus på diagonaler efter att ha kört nästan uteslutande stakning den senaste månaden. Och oj! Kroppen blir bra på det du tränar på och därför också ganska dålig på det du låter bli att träna. Diagonalerna fick pulsen att rusa. Behöver balansera min träning mer framöver även om jag kommer fortsätta lägga vikten vid stakningsträningen. Men det blev 2:30 i skönt tempo i strålande sol. Louise körde under samma sol men hade det lite tyngre idag efter att ha bombat på med intervaller på fredagen. Men hon bet ihop och körde på - människa med starkare mentalitet får man leta efter.

2:30 kuperad distans A1/A2 Temp -7 grader och liten kuling

Söndag
Idag vaknade vi till solsken och försökte komma iväg före halva byn var på plats för söndagens tur. Vi körde ett varv upvärmning på ca 7km och sen körde vi 5x8min A3/A3+ kring den väldigt kuperade toppen. Hårt och skönt! Vi körde väldigt jämnt idag och kunde hjälpas åt att dra.

2:00 varav 5x8min A3/A3+ Temp -5 grader och hård blåst

/Oscar

Första inlägget

Det är inte helt lätt att vara skidåkare i Trondheim just nu. Snön har lyst med sin frånvaro sedan mitten av december och i nästan hela stan är det barmark. Julens värmebölja som följdes av en kallare januaristart har dock gjort att "løypena" på Bymarka fått en fin grund. Att skidåkning i princip är som en religion i Norge märker man tydligt när man ser alla som hjälps åt för att hålla spåren i schack. Nästan dagligen står barn, vuxna och pensionärer med spade och skyffel i högsta hugg och lyfter in snö i spåren, något som givetvis uppskattas oerhört mycket av oss som helst av allt bara vill åka skidor. Tack vare dessa entusiaster kan sådana som vi få till riktigt fina träningspass.

Av Bymarkas normalt 300km skidspår är i dagsläget tre slingor öppna: 3, 5 och 7km. Här har vi härjat runt x antal gånger nästan dagligen, samma rundor oavsett om det är intervaller, hurtighetspass eller långpass som står på schemat. Det är trots allt lyxigt att kunna åka skidor.

Spåren på Bymarka är enormt kuperade. När vi flyttade hit i december 2012 blev jag omåkt av ALLA norrmän. Minns en dag att en gubbe som flög förbi mig i en brant uppförsbacke plötsligt utbröt "du må tenk på tyngdoverforinga'". Minns även hur jag med maxpuls borrade ner huvudet i backen och tänkte att jag ska bannemig lära mig det där med tyngdöverföring.  Men det var inte helt lätt, som skånsk skidåkare hade man ju inte gjort annat än stakat, vi har liksom inga backar där nere. Så fort jag mötte en uppförsbacke och därmed inte orkade staka så blev det saxning... MEN sedan dess har jag tränat, tränat och åter tränat. Idag klarar jag av att staka cirka 5km av 7km slingan, resten diagonalar jag utan problem. Önskar att jag kunde träffa den där norska gubben igen och säga "du kolla här, jag har lärt mig tyngdöverföring". Men det spelar egentligen ingen roll, det räcker med att jag vet att träningen utvecklar mig. Inte från dag till dag men över tid, över veckor, månader och år, då är det otroligt vilka framsteg man tar och det är just detta som driver mig framåt.

Sa jag förresten att jag älskar att åka skidor?

/Louise