Haldo Hanssons Minne - Louise race report

För bara en vecka sedan upptäckte vi att det skulle gå ett seedingslopp på 42,2km i Trångsviken den 16 februari. Ifjol var flertalet stora stjärnor på plats från bland annat Team Coop, Team Skigo och ett gäng andra Team. Trots en stressig vecka med mycket jobb kom vi fram till att det vore roligt och bra att få en genomkörare såhär två veckor innan Vasan. Oscar ville dessutom få revansch efter Jämtkraft Skimarathon där han tyvärr missade led 3 med 14 sekunder...

Strax efter klockan 16 i lördags hämtade jag upp Oscar, som jobbat helg, för att köra över till Sverige. För att inte våldgästa våra vänner i Åre (vilket vi annars ofta gör) hade vi bokat ett boende strax utanför Järpen bara 20minuter från Trångsviken. Strandgårdens Gästgiveri visade sig vara alldeles perfekt. Enkelt men mysigt, frukost serveras när man önskar. Kan verkligen rekommendera detta till alla som har vägarna förbi.

Enligt både SMHI och YR väntades nysnö och 2 till 3 plusgrader. Klurigt före alltså. Lägger man klister vid nysnö så har man en rejäl broms och lägger man varm burk till för blöt snö så har man inget fäste överhuvudtaget... En skör gräns alltså! För att vara på den säkra sidan vallade jag upp ett par skidor med klister och ett par med varmburk. Det är verkligen en lyx nu när jag har flera par skidor att välja mellan men däremot bör man tänka på att det tar betydligt längre tid att valla. Dessutom hade jag lovat Oscar att hjälpa honom med hans skidor eftersom han jobbade i lördags. Min tidsmissbedömning resulterade i att jag inte var färdig förrän vid midnatt och då stupade i säng.

När vi körde mot starten på morgonen var skidvalet givet - det skulle blir klisterföre. Nederbörden föll som regn och termometern visade +3 grader. I starten träffade vi Frode Jermstad som på delad tid med Nicola Morandini delade vinsten i loppet ifjol (även placering 37 i Vasaloppet som bäst). Han håller i en del träningar med Team Skigos andralag i Trondheim som vi brukar vara med på. Frode skulle också köra på klister så det kändes bra.

I starten träffade jag även Hanna Seppas som var 22sekunder före mig i Jämtkraft Ski Marathon. Placerade mina skidor bakom henne och tänkte att jag skulle försöka ta rygg på denna duktiga och snabba åkaren så länge det gick.

Tyvärr vaknade Oscar med en ordentlig förkylning och tog i sista sekund beslutet att avstå från loppet och istället stå bredvid och langa dricka till mig. Han tog plats bredvid Jerry Ahrlin som langade åt Leila Kveli.

Banfrofil, 2varv à 21km

När startskottet gått var vi drygt 240 åkare som krigade om att få bra positioner. Jag försökte hitta en bra rytm och försökte följa Seppas rygg, dels för att det är mycket roligare att ha någon tjej att åka med och dels för att jag vet att hon är en väldigt erfaren åkare. Att åka efter någon som är teknisk duktig är många gånger något jag strävar efter då jag märker att jag inte stressar lika mycket då och lättare hittar bra rytm.

Pulsen flög ändå iväg ganska tidigt i loppet och jag blev snabbt trött. I efterhand ser jag att pulsen legat över tröskeln hela första halvtimmen. Efter 7km när vi hade klarat av den längsta backen var jag helt färdig och funderade på hur jag skulle orka ytterligare 35km?!? Om denna jobbiga start hade att göra att jag knappt hunnit värma upp eller på grund av att det var första loppet efter influensan vet jag inte riktigt.

Spåren var så lösa de kan bli i +3 grader och regn. Stavfästet var hopplöst och ibland sjönk man ner flera decimeter. Första varvet var alltså riktigt tufft och in mot varvning såg jag verkligen fram emot att se Oscar. Att få några peppande ord och lite energi gör så otroligt mycket. Andra varvet kändes som en dans i jämförelse mot första. Trots att spåren blivit mycket sämre var jag både mentalt och fysiskt piggare. Att det ska ta så lång tid för mig att komma igång förstår jag inte.

Jag hade tappat Seppas rygg men kom ifatt så att jag såg henne vid 30km, det gav energi. Vid sista drickadepån hörde jag att de hade radion på högsta volym. Frågade hur det gick i stafetten och fick till svar att Hellner precis hade gått ut på sista sträckan 27 sekunder före Ryssland. SÅ HIMLA GÖTT!! Detta gav verkligen energi och de sista 5km in mot mål gav jag allt jag hade av de sista krafterna. Stakade om en norrman och ropade glatt att "vi håller på att ta OS Guld". In mot mål hörde jag att speakern ropade upp mitt namn och sa något om att han var imponerad över att en Helsingborgare åkt hela vägen upp till Trångsviken för att lägga in stakspurt. Så, efter ett lopp som kändes ömsom bra, ömsom halvdant så hade jag ändå ett stort leende på läpparna över mållinjen.

Vann gjorde Leila Kveli knappt 23minuter före mig. Jag blev 6:a efter ett gäng tjejer från Åsarna, Trångsviken och ÖSK. Jag är nöjd med loppet. Någon toppform finns inte men förhoppningsvis kan jag plocka fram lite mer om 2 veckor, då har jag ju ytterligare nästan 5mil på mig att komma igång ;-)

Passerar mållinjen

Humöret på topp trots regn

Starka Leila Kveli vann, trevlig jente :-)

Positiva saker med loppet:
-En bra genomkörare inför Vasan.
-Lite närmare vinnaren än i de andra loppen jag kört (22min efter Kveli)
-Fick ännu ett besked om att jag är stark mot slutet
-Mina klisterskidor som jag aldrig kört på tidigare kändes bra.
-Jag tänkte inte på att det regnade (det gjorde däremot Oscar som stod plaskblöt i mål)

Negativa saker med loppet:
-Svårt att åka tekniskt bra när det är så dåligt före
-La på lite för mycket klister som bromsade glidet.
-Jag är fruktansvärt seg i starten och har svårt att "komma igång".
-Fortfarande dålig kurvtagning

Loppet i siffror:
Sträcka: 42,2km
Tid: 2:38:04 (22:40 efter vinnaren)
Placering: 6 av 38 i D21
Snittfart: 16km/h (3:45min/km)
Snittpuls: 176slag/min (89% av max)
Maxpuls: 189slag/min (96% av max)

På vägen hem åt vi lunch med våra jämtländska skidfantaster Annelie & Christian, fantastiskt trevligt!

Lunch på Åre Delikatess  :-)