Vasaloppet 2014

Det har nu gått en vecka sedan Vasaloppet och har jag hunnit få både perspektiv på och distans till det hela. 
Till en början var jag inte särskilt nöjd men nu har jag accepterat att man inte alltid kan få till fullträffar och försöker istället ta det hela med en klackspark. Här kommer min story av helgen och loppet.

Vi bodde tillsammans med klubben i Transtrand vilket fungerade kanon och det var skönt att slippa åka buss från Mora till starten. Dagen innan loppet var vi uppe i Mångsbodarna och körde ett kortare pass med några rusher för att kicka igång kroppen. Här blev det även lite vallningstester och jag gjorde i princip alla misstag som jag sen försökte undvika. Alla vallarekommendationer angav klister som skulle täckas med burk. Det jag lärde mig denna dag var att det är skitsvårt att täcka klister med burk :-)

Dan före dan i Mångsbodarna

På besök i blåbärssoppverkstaden

På Vasaloppsdagen ringde klockan 03.30. En timme senare stod vi i kö till startfållan i led 3, då hade vi runt 100 personer framför oss. När vi kom in placerade jag mina skidor ganska långt till vänster, Oscar och Henry stod några spår till höger om mig. Jag kände mig riktigt laddad men hade inte riktigt samma Vasafeeling som ifjol. Det snöade lätt och dimman låg tät. Jag träffade några kända ansikten och önskade folk runt omkring mig lycka till innan det bar iväg.

Oscar i starten

När startskottet gick blev det stopp direkt och därefter gick det i krypfart väldigt länge. Till höger om mig flög folk förbi. Jag insåg att det var fel beslut att stå till vänster men jag höll modet uppe och tänkte att det snart skulle lätta. I backen försökte jag att inte bli stressad och höll mig bakom en stor man som verkade stabil. Ifjol minns jag att jag hela tiden byte led i backen för att komma upp så fort som möjligt men eftersom det då slutade det med masskrasch där jag bröt en stav så gjorde jag allt för att undvika detta i år.

Väl uppe på myrarna såg jag fram emot att få staka på i mitt eget tempo men blev snabbt besviken av att endast 2 spår var åkbara då de andra hade snöat igen och gick betydligt långsammare. Här fick man snällt ligga på led och det gick extremt långsamt. Tittade på min klocka emellanåt och såg att pulsen låg i A1. Några gånger försökte jag gå ut i snöspåret och staka om folk, ofta kom jag förbi ett gäng men då var problemet att man inte blev insläppt i "ledet" igen. Så det var bara att acceptera läget och försöka hålla sin plats i kön. 

Vid kontrollen i Smågan var det fullt med folk och man fick sick-sacka för att ta sig fram. Folk knuffades och vid ett tillfälle tappade jag balansen, jag ramlade inte men satte däremot foten rakt i en pappersmugg. Drog snabbt bort muggen men när jag försökte köra vidare var det totalt stopp. Pappet från pappersmuggen hade såklart satt sig i klistret och trots att jag skrapade för fulla muggar blev det bara en enda papp-klister-sörja. Jämnade till det någorlunda men till slut blev jag så frustrerad och bestämde mig för att köra vidare.

En hel drös med gula nummerlappar hade vält förbi mig medan jag fixade skidorna och detta gjorde mig jaktsugen. Försökte strunta i klisterstrulet och gick istället in för att jaga damer och därmed placeringar. Så fort jag såg en gul nummerlapp jagade jag ikapp - sen var det direkt dags att leta efter nästa gula nummerlapp. Denna jakt pågick hela vägen till mål och från Smågan till mål åkte jag upp mig från placering 120 till placering 72. Långt ifrån mitt mål men jag gjorde i alla fall mitt bästa efter förutsättningarna och allt strul.

IFK kontrollen i Vasslan var väldigt tacksam, det är så kul att se några kända ansikten och få i sig lite Cola. Jag stannade en kort stund och tror inte att jag tappade något av detta.

De sista 3 milen var faktiskt lite roliga. Tyvärr såg jag inte så många damer men jag åkte om extremt många män och det gav en kick. Jag kände mig stark i stakingen och upptäckte även att jag klarar av dåligt före mycket bättre dem runt omkring mig. En väldigt rolig sak var att jag jag fick förmånen att dra Conny den sista biten in i mål. Han tackade för draghjälpen med en stor jublande kram efter vi gått i mål.

Summa summarum: det blev ett snopet lopp och nu är jag revanschsugen!

Jag i mitten med gul nummerlapp

Loppet i siffror:

Sträcka: 90km

Tid: 5:50:16

Placering: 72 av 1434

Medelhastighet: 15:54km/h, 3:51min/km

Medelpuls: 165 (83% av max, A1 för mig)

Maxpuls: 188 (95% av max)

Positiva saker med loppet:

- Jag åkte upp mig från placering 120 till 72

- Jag gav inte upp
- Det blev trots allt pers

Negativa saker med loppet

- Det mesta men jag försöker att glömma det.

/Louise