Sjukstuga i Vemdalen

I söndags for vi i en fullpackad bil mot Vemdalen. Oscar, jag och våra vänner Emma & Henry. Tanken är att vi ska stanna här för en veckas skidåkning, stugmys och andra trevligheter. Vemdalen ligger mindre än 2h från Östersund så det var ingen lång bilresa men vi var ändå stela som pinnar när vi klev ur bilen på eftermiddagen. Kanske inte så konstigt med tanke på vad vi hade utsatt våra kroppar för dagen före... Just då lockade inte de klassiska spåren mig överhuvudtaget så jag valde att ta ett återhämtningspass på skejtskidorna. Efter en timmes ganska lugn åkning kändes kroppen betydligt mjukare. Det där med återhämtningspass är nog ingen dum grej.

Natten därefter blev dock en tråkig historia. Vaknade vi klockan 03:10 och hade jätteont i halsen. Gick upp och gjorde mig ingefärste, försökte sova igen men det var lönlöst, halsen rev och huvudet dunkade. Att ge sig ut i spåret dagen efter fanns inte på kartan. Nu gäller det att kurera sig!

Vanligtvis är jag väldigt sällan sjuk, i lördags stod jag till och med och skröt om att jag inte varit förkyld sedan september 2012, (493 dagar sedan för att vara exakt). Nu i efterhand känns det som att jag just då grävde min egen grav... Förhoppningsvis är det bara en förkylning men visst känns det trist såhär första semesterdagen när tanken är att man ska ut och åka skidor hela dagarna.

Jag försöker inte deppa ihop helt. Har trots allt väldigt gott umgänge och ett bättre ställa att slappna av på än i en stuga på fjället finns inte. För att vara till någon nytta försöker jag serva övriga gänget med lunch och fika när de kommer hem från sina pass. Snart blir det att baka semlor =)

Henry, Oscar och Emma härjar på fjället

Louise får stanna här